HEJ USA
Vaknade vid 5 på morgonen, åt frukost och åkte iväg till Arlanda. Där träffade vi direkt fem andra som också skulle till USA som utbyteselever med samma organisation. Vi checkade in bagaget och sa ett sista hejdå till våra familjer. Ögonen tårades och verkligheten gick verkligen upp för mig. Vi tog avskedsbilder och gruppkramades hela familjen. Sen vinkade vi hejdå till varandra för sista gången på 10 månader. Känslan när vi gick in till säkerhetskontrollen var väldigt ovan. Men jag tänker att det är ett jättebra sätt att förbereda sig på framtida studier utomlands också. 10 månader är sist och slutligen inte så mycket.
Min älskade bror och jag ses först i juni 2015, när jag kommer hem. Om han har blivit ännu längre än mig då så...
Det kan låta konstigt. Men så fort vi börjat snacka vi utbytesstudenter emellan och börjat ta oss igenom säkerhetskontrollen hade jag kopplat bort alla tankar om Åland, hem och människor jag inte kommer se på ett bra tag. Så klart jag kommer tänka på det snart igen, det gör jag t.ex. nu när jag skriver det här. Men just då var det som en försvarsmekanism och som att vi alla var så caught up in the moment och taggade varandra till tusen att hjärnan var för full för att kunna tänka på något annat än att vi faktiskt precis var på väg att kliva ombord på ett flyg till USA!
En glömd mobiltelefon och en borttappad vattenflaska senare gick vi ombord på planet. Jag hade otrolig tur och fick en perfekt plats där. Emma (på bilden) och jag har en del gemensamma intressen och vi hade en rätt rolig 8 timmars flygtur. Dessvärre ska hon till California (väst) och jag till South Carolina (öst) så vi är i princip så långt ifrån varandra man kan komma. Men det går ju att ha kul i New York för det!
När vi steg av flyget måste vi genom en passkontroll men helt sjuk kö och efter det plockade vi upp vårt incheckade bagage. Där träffade vi flera Explorius utbytesstudenter med röda nyckelband runt halsen och köade återigen för att få komma ut.
Där träffade vi ännu en Explorius representant, köpte varsin macka på Subway (kommer bli så standard) och tog AirTrain till en station där vi tog taxi för att komma till hotellet i Newark. På plats där fick vi rum. Jag, Emma och Anni hamnade i samma så det var skönt. Efter det packade vi upp, drack kaffe och började känna av jet lagen. 6 PM (11 på morgonen hemma) gick vi ner för middag, men den var försenad så vi fick vänta rätt länge. Jag hade beställt en kycklingsallad och det var jag rätt glad över när jag såg andras cheesiga hamburgare med högar av pommes frites.
Nåväl, efter middagen som förövrigt kostade $12 (ca 9€), hade vi ett möte med alla ungefär 40 utbytesstudenter som kom idag. Vi presenterade oss och gick igenom schema, regler och övrig information. Det är rätt roligt att vi är en bra blandning av svenskar, finnar, danskar och norrmän som ska hänga tillsammans fyra dagar i New York nu. Efter mötet pratade vi runt med alla möjliga utbyteselever och just nu ligger jag jet lagad, otroligt trött men glad i en stor, mjuk, vit, varm säng i ett 25-gradigt Newark och myser. Fast klockan bara är 10 här på kvällen tänker jag sova nu direkt. Att vara vaken 23 timmar i sträck som jag har varit nu tar på ganska rejält. Om man också tänker på alla nya intryck och människor man lär känna så tröttar det en ännu mer. Fast det är ju en del av själva upplevelsen också och jag skulle aldrig någonsin välja bort det!
Och tack så mycket till alla ni som hört av er till mig under det senaste dygnet och frågat hur det är med mig. Att få all denna uppbackning hemifrån får mig att känna mig ännu säkrare på att det här faktiskt är någonting jag verkligen vill göra! Så tack och godnatt!
